Huvudinnehåll

Lundaforskare om klimattoppmötet

Uppdaterad

Publicerad

När världens ledare samlas till klimattoppmöte i Azerbajdzjan den 11 november är det mot bakgrund av flera nya, dystra värmerekord. Så vad kan vi förvänta oss av COP29?

Ana Maria Vargas, universitetslektor på Rättssociologiska institutionen i Lund, är en av forskarna bakom sammanställningen ”10 new insights in climate science” som ska presenteras under COP29. Hennes bidrag handlar om allmänhetens motstånd och acceptans i förhållande till klimatlagstiftning, och huruvida den upplevs som rättvis. Utfasning av subventioner av fossila bränslen är ett typiskt exempel på reformer som kan möta motstånd, när flyg- och bilresor blir dyrare.

– Idag ser vi att det innebär en stor kostnad för politiker att driva förändringar för att motverka klimatförändringen. Man vill inte genomföra sådant som påverkar vanliga människor. Men man behöver ta hand om detta motstånd och vidta åtgärder kring det, istället för att försöka radera motståndet eller undvika att göra policyändringar, säger hon.

Hon ser även ett tyst motstånd hos allmänheten när det gäller klimatanpassning och hade velat se en större solidaritet när det kommer till att bära kostnader.

– I Sverige är det väldigt mycket upp till individen, enskilda kommuner och enskilda myndigheter att klimatanpassa. Det är inte samhället i stort. Och de som inte har möjlighet, de kommer inte att göra det. Kanske är detta motstånd mer akut, just för att det är tyst. Det kommer synas först när det inträffar en katastrof, för att folk inte gjort det de skulle.

Ta del av hela artikeln på Lunds universitets webbplats Länk till annan webbplats.