Storm
Klimatscenarier ger inga tydliga svar på hur vinden kan komma att förändras i ett framtida klimat. Men liksom i dagens klimat kommer det att finnas mer eller mindre stormrika år eller årtionden. Då mildare och blötare vintrar förväntas bli vanligare och tjälförhållandena förändras, kan stormskadorna öka, oavsett förändringar i vindklimatet.
Vinden har en betydande roll inom sjöfarten och luftfarten, där man försöker utnyttja starka vindflöden för att spara bränsle på framför allt längre resor. På senare år har också vindkraften ökat i intresse. Marknaden för denna energikälla har expanderat explosionsartat det senaste decenniet i Sverige och i många andra länder runt om i världen.
Den kanske viktigaste aspekten av människans intresse för vind har varit och är fortfarande vid uppförande av byggnadskonstruktioner av olika slag. Hur man skall designa en byggnad, bro med mera och hur kraftig konstruktionen behöver vara för att inte riskera att raseras av vinden. Vindens destruktiva kraft är också av stort intresse för det svenska skogsbruket där kraftiga stormar genom åren har haft förödande effekter på olika delar av landets skogsmarker.
Vinden har också en stor inverkan på hur högt havsvattenståndet är utmed våra kuster. Då vinden ligger på in emot kusten, eller blåser längs den med kusten till höger, transporteras vatten in mot land. Vattenståndet höjs därigenom vid kusten. Blåser vinden från land, eller längs med kusten till vänster, kan den istället sänka havsvattenståndet utmed aktuell kust. Detta har stor betydelse för våra svenska kuststäder när det gäller för vilka nivåer man skall planera sin bebyggelse, både befintlig och framtida.
Hur påverkas vi?
SMHI har analyserat hur vindklimatet över Sverige varierat historiskt. Huvudslutsatsen utifrån denna analys var att man inte kunde se någon statistiskt signifikant trend på vindens egenskaper i landet som helhet.
Klimatscenarier ger inga tydliga svar på hur vinden kan komma att förändras i ett framtida klimat på våra breddgrader. Det är många komplexa förhållanden och samband som styr stormarnas banor, styrka och frekvens. En varmare havsyta och mer vattenånga i atmosfären gynnar exempelvis utvecklingen av stormar.
Samtidigt kan denna uppvärmning leda till minskade skillnader mellan varma och kalla luftmassor, vilka spelar en viktig roll i utvecklingen av intensiva stormar. Det kan i sin tur motverka uppvärmningens förstärkande inverkan på stormarnas utveckling.
De lågtryckssystem som kan utvecklas till stormar förväntas generellt minska i antal på norra halvklotet i ett varmare klimat samtidigt som stormbanorna förväntas flytta något närmare polerna. Regionalt är det svårt att från scenarierna dra slutsatser om ändringar i våra trakter som överstiger den variabilitet som finns naturligt i systemet.
Det här betyder alltså att det även i framtiden kommer att finnas mer eller mindre stormrika år eller årtionden och att detta troligen inte kommer att skilja sig väsentligt från hur det förhåller sig redan i dagens klimat.
Mildare och blötare vintrar förväntas bli vanligare i ett framtida klimat och även tjälförhållandena förändras efterhand. Därmed kan risken för stormskador öka oavsett förändringar i vindklimatet.
Skadebilden är också beroende av andra faktorer som är mer relaterade till människans beteende och vår sårbarhet för störningar i infrastrukturen, inte minst med avseende på elberoende.
Relaterade länkar till andra webbplatser
-
Blåser det mer nu än förr? (SMHI)
Länk till annan webbplats.
-
Stormar i Sverige (SMHI)
Länk till annan webbplats.
-
Stormskador i framtiden (SMHI)
Länk till annan webbplats.
-
Vindhastighet under året och dygnet (SMHI)
Länk till annan webbplats.
-
Vind - varför blåser det? (SMHI)
Länk till annan webbplats.
Relaterade verktyg och tjänster på andra webbplatser
-
Datavärdskap luft (SMHI)
På SMHIs webbplats kan du hitta och ladda ner alla data om luftkvalitet i Sverige som årligen rapporteras in till datavärdskapet av Sveriges kommuner och luftvårdsförbund samt från den regionala och nationella miljöövervakningen.Länk till annan webbplats.
-
Handbok i kommunal krisberedskap, Stormar (MSB)
Handbok i kommunal krisberedskap är framtaget för att vara ett stöd i kommunernas arbete med risk- och sårbarhetsanalys. Detta kapitel handlar om stormar. Konsekvenser av storm är bland annat avbrott och störningar i elförsörjning...Länk till annan webbplats.
-
Klimatindikator - geostrofisk vind (SMHI)
Direkta vindmätningar har gjorts på vissa stationer sedan 1800-talet. Under 1950-talet blev anemometrar (vindmätare) vanliga på flygplatser och kuststationer. Först 1996 fanns ett nät med 130 automatstationer med likadana vindutru...Länk till annan webbplats.
-
Klimatscenariotjänst (SMHI)
Klimatscenarierna presenteras på kartor, i diagram och som nedladdningsbara data. Genom att klicka sig fram kan man välja geografiskt område, scenario, årstid och klimatvariabel. Förklarande information om resultaten och hur de ar...Länk till annan webbplats.
-
Luftwebb (SMHI)
På SMHIs Luftwebb samlas på uppdrag av Naturvårdsverket tjänster inom luftmiljö. Här hittas tjänster för visualisering och nedladdning av svenska luftmiljödata, som mätdata, regionala spridningsberäkningar och geografiskt fördelad...Länk till annan webbplats.
Relaterade exempel
Relaterade nyheter
-
Hagelstormar blir vanligare – äppelodlare i Båstad försöker rädda skörden med skyddsnät
Extremväder blir allt vanligare i Europa och Sverige på grund av klimatförändringar. Kraftiga hagelstormar är ett av problemen. Nu testar äppelodlare om hagelskydd i framtiden kan rädda skörden. -
Stormen Boris konsekvenser visar vikten av förberedande åtgärder
Kraftiga översvämningar har drabbat flera länder på den europeiska kontinenten. I takt med klimatförändringarna blir kraftig nederbörd en allt vanligare företeelse – även hos oss i Sverige. Vårt viktigaste vapen i kampen mot klima... -
Ny Unicef-rapport av KI-forskare om hur klimatförändringar påverkar barns hälsa
Nu lanseras en rapport från Unicef skriven av två KI-forskare som beskriver klimatförändringarnas förödande konsekvenser för barns hälsa globalt. Rapporten sammanställer forskning från området och drygt 30 experter. Den identifier...